Tittar upp ur berget från tiden som var

Befinner mig i ett berg av tiden som var. Avstängningar i flertal, anmälningar, domar, förundersökningar, mobiliseringslistor, sjukhusräkningar, beslut från sociala myndigheter, hemsideartiklar, kampyttranden, tidningsartiklar i hundratals, vaktuthängningar, ligistpoesi m.m. Sorterar, strukturerar, försöker ta tag i alla de galna åren, stort och smått. Ångest, glädje, ilska, skam, stolthet, garv, gamla kampkänslor, revansch, nostalgi, folk som kommit och gått, försvunnit, återvänt. Gemenskap,så speciell, så annorlunda, så bra, så dålig. Dubbelliv men ändå inte. Kärlek och hat, mänsklig omtanke och svek, drev, hårda tag.  Män och åter män, i spiral med ytterligheter, som metoder och resultat. På skoj, på låtsas, på riktigt, på allvar. Hur hann man, orkade man, det gjorde man inte. Konsekvenser fortfarande kvar och lurandes. Ånger? Beror på, både och. Planerar och funderar, kanske något kommer bli för att komma framåt.